Biskoparna: Gaza-klockringningen var själavård

Det är mycket ovanligt att Svenska kyrkan använder klockringning för att uppmärksamma konflikter ute i världen. Söndagens bön och klockringning för de lidande i Gaza och för fred i Israel och Palestina fick också genomslag, men alla uppskattade den inte.

Kritik mot bönen som ett ställningstagande

Flera borgerliga skribenter har kritiserat Svenska kyrkans biskopar för att ta ensidig ställning i en komplex konflikt, och för att använda klockringning i ett politiskt syfte. Mathias Bred, ledarskribent på Göteborgs-Posten, skriver att biskoparna kommer att kritiseras för att bönen nämnde ”fångar” men inte specifikt den israeliska gisslan.

Biskop Johan Tyrberg är dock förvånad över kritiken. 

- En av mina tankar var att detta inte får bli ensidigt. Därför läste jag noga igenom ärkebiskopens text och konstaterade att här är den israeliska gisslan inkluderad. Det var så jag tolkade den, säger han till Kyrkans Tidning.

Många oroade av Gaza

En annan kritik har handlat om att Svenska kyrkan sätter fokus på en konflikt av många. Varför välja just Gaza? Johan Tyrberg berättar att i Lunds stift så utökades bönen med kriget i Ukraina och 80-årsminnet av atombomben i Hiroshima.

Har inte Svenska kyrkan ett ansvar för att lyfta upp andra bortglömda konflikter?

- I allra högsta grad. Vi har till exempel vänförbindelser med kyrkan i Sydsudan, som verkar i flyktingläger. Men när det gäller Gaza, Ukraina och kärnvapen så har vi en oro i församlingarna i hela Sverige. Människor frågar oss vad de kan göra. Då kan vi svara att vi kan be.

Kan tänka sig fler ringningar

Söndagens klockringning genomfördes som en förlängning av den själaringning som vanligen görs. Biskopen tycker att det var en bra lösning att inkludera fler än församlingens döda i själaringningen.

- Det är en idé att utveckla. Kanske att ett stift vill ringa för en särskild konflikt?  Eller att en församling som har många flyktingar från ett område kan ringa som en del av själavården.

Ska inte uppfattas politiskt

I Sveriges radios P1 Morgon möttes Ann Heberlein, teologie doktor och författare, och ärkebiskop Martin Modéus i ett samtal om klockringningen. Ann Heberleins kritik gällde just att klockringningen kom att uppfattas som ett politiskt ställningstagande, som blev splittrande istället för enande.

Ärkebiskopen betonade att detta inte skulle uppfattas politiskt.

- Den här handlingen och bönen ska inte sättas in i manifestationens kontext, utan i bönens kontext.

Finns en själavårdande aspekt

Han menade också att svenskar påverkas särskilt starkt av lidandet i Gaza.

- Det har varit oerhört synligt i Sverige, så människor bär på en särskild nöd på grund av rapporteringen. Det har en själavårdande aspekt.

Palestinavän välkomnar initiativet

Hur uppfattade då andra klockringningen? Johanna Wallin, som är projektsamordnare på Palestinagrupperna, skriver till Kyrkans Tidning att man uppskattade initiativet.

-  Vi uppfattar klockringningen som ett stöd för fred och för de värden som kyrkan representerar. 

Tror ni att en sådan klockringning på något sätt påverkar situationen i Gaza?

 - Vi tror att det kan bidra till att det blir tydligt för fler svenskar att det som sker i Gaza angår oss. Klockringningen visar också kristna i Gaza och andra delar av Palestina att de inte är ensamma i en förtvivlad tid.

Uppfattar ni Svenska kyrkan som pro-palestinsk, pro-israelisk eller neutral?

 - Vi tror inte att kyrkans roll är att vara neutral inför förtryck och orättvisor. Vi uppfattar Svenska kyrkan som konsekvent i sitt försvar av kristna värderingar och övertygelsen om alla människors lika värde.

Kyrkans Tidning har sökt Aron Verständig, ordförande i Judiska centralrådet, men han avböjer att kommentera.